Hoppa till innehållet

Pehr Sparre

Från Wikipedia
Pehr Sparre
Född4 maj 1790[1]
Lessebo, Sverige
Död23 juli 1871 (81 år)
Karlskrona, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningMilitär, tecknare, författare, soldat[2]
BarnPehr Ambjörn Sparre (f. 1828)
FöräldrarErik Sparre
Redigera Wikidata

Pehr Georg Sparre af Söfdeborg, född 4 maj 1790 i Lessebo bruk, Hovmantorps socken, Kronobergs län, död 23 juli 1871 i Karlskrona, var en svensk greve, militär, författare och tecknare.

Sparre var son till ryttmästaren Eric Sparre af Söfdeborg (1753-1791) och Regina Ulrika Pijhlgardt och från 1824 gift med sin kusin Eva Carolina Pijhlgardt (1796-1876), samt far till uppfinnaren Pehr Ambjörn Sparre och farfar till konstnären Louis Sparre (jämför släktartikel Sparre).

Militär bana

[redigera | redigera wikitext]

Sparre blev 1807 fänrik vid Skaraborgs regemente, deltog i finska kriget i bland annat återerövringen av Gotland våren 1808, landstigningsförsöken i Finland, vinterfälttåget på Åland och expeditionen till Västerbotten där han blev svårt sårad i högra armen i slaget vid Sävar den 19 augusti 1809. Det senare har han beskrivit i de publicerade "Anteckningar rörande expeditionen åt Westerbotten år 1809". Han tilldelades en guldmedalj för tapperhet i fält år 1810.

Som löjtnant deltog han under Andra napoleonkriget i bombardemanget av Hamburg 1812, slagen vid Grossbeeren, Jüterbock och Leipzig 1813, belägringen av Glückstadt och fälttåget till Belgien. År 1814 befordrades han till kapten och deltog i fälttåget mot Norge. Efter kriget var han verksam vid den nybildade generalstaben, från 1816 som kapten och från 1820 som major. Sparre blev överstelöjtnant vid Sjöartillerikåren 1823 och var 1832-1856 Sjöartilleriregementets (från 1845 Marinregementet) och blev slutligen förste överste och sekundchef. och blev slutligen överste och sekundchef för Sjöartilleriregementet.

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Han blev mest känd som författare till ett antal historiska äventyrsromaner i Walter Scotts och Fennimore Coopers stil. Sparre debuterade som författare med Thora eller Grimsholms saga 1829.

Han skrev bland annat de historiska äventyrsromanerna Den siste friseglaren[3] (1832), Standaret (1847) och Sjö-kadetten i konung Gustaf III:s tid (1850). Söfdeborg var en stor vän av konsten och en skicklig tecknare med ett behagligt manér enligt F Boye. Bland hans bevarade arbeten märks en färglagd teckning av godset Gravellona vid Milano som han utförde vid ett besök 1863.

Sorgespelet Kungslena-färden framfördes i december 1846 på Kungliga teatern, med bl.a. Carl Johan Uddman och Georg Dahlqvist i olika roller[4].

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Han tilldelades 1870 av Svenska akademin Karl Johans pris för litterära förtjänster och var hedersledamot av Örlogsmannasällskapet från 1858.

  1. ^ läs online, www.degruyter.com .[källa från Wikidata]
  2. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0310700, läst: 6 december 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris
  4. ^ ”Kungliga teatern. Kungslena-Färden, sorgespel i 5 akter; svenskt original, af Pehr Sparre”. Aftonbladet: s. 2. 30 december 1846. https://tidningar.kb.se/4112678/1846-12-30/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=AFTONBLADET&from=1846-12-30&to=1846-12-30. Läst 22 februari 2021. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]